En lek som kan förändra en dag
Under min auskultation placerades jag i en klass för årskurs 3 med många olika karakteristiska individer. Många i klassen var även drivna för att lära sig något nytt varje dag och visade stort intresse på lektionerna.Många av dem hade svårt att sitta still under lektionerna, vilket i sin följd ledde till att rasterna var en stor favorit hos eleverna.
När rasten äntligen kom sprang eleverna ut med förväntan i kroppen. Jag talade med en av lärarna som fanns på skolgården om hur rast miljön tidigare har varit på skolan. Läraren berättade att det tidigare har varit oroligt på skolgården med mycket utanförskap bland eleverna samt att det har varit oroligheter mellan vissa individer på t.ex fotbollsplanen bland annat. För att förhindra detta har skolan fört in fritidspedagoger som finns tillgängliga under alla raster under dagen med särskilda bestämda aktiviteter för barnen som vill vara med på dem. Fritidspedagogerna ser alltså till att det varje rast finns någonting att göra som alla kan vara delaktiga i. De spelar även musik under lunchrasterna för att liva upp skolgården för barnen.
Under en av rasterna såg jag en elev som satt ensam i utkanten av skolgården. Lärarna sa att denna elev oftast sitter ensam och sällan samspelar med de andra eleverna. När en av fritidspedagogerna fick syn på detta frågade de eleven om de inte ville vara med på en lek som de precis skulle leka. Eleven sken upp och sa direkt ja. När leken började var det flertalet av eleverna på skolgården som var delaktiga. Den elev som tidigare var ensam var nu glad och skrattade när de lekte med de andra eleverna. När leken sedan var slut frågade en grupp elever om den elev som tidigare varit utanför ville vara med dem istället. Denna eleven gick alltså från att sitta ensam till att leka med några andra elever som de ej lekt med förut.
Men kan då bestämda rastaktiviteter egentligen förändra en elevs dag? Jag skulle, efter att ha sett denna situation, anse att det ej kan skada att ha en bestämd rastaktivitet. Eftersom att det alltid kommer att finnas ett eller flera barn som hamnar utanför och ej vågar fråga om de får vara med.
Jag hoppas att ni tyckte om läsningen och jag hoppas även att jag kommer f läsa många intressanta kommentarer :)
P.S God Jul i förväg! :D
Hej!
SvaraRaderaVäldigt intressant och spännande läsning! Jag känner väl igen din beskrivning av rasterna som ofta kan vara väldigt problematiska när många barn ska samsas om en mindre yta. Så roligt att skolan faktiskt ansträngt sig för att kunna ordna med rastaktiviteter samt en större personaltäthet, jag tror inte alltid att det är så självklart...Dessa rastaktiviteter förändrade förmodligen den ensamma elevens raster förhoppningsvis för alltid, tänk vad en liten fråga kan bidra med!
Hoppas att du tar med dig denna erfarenheten och ser till så din kommande arbetsplats inför detta om det skulle vara så att det inte redan finns.
God Jul!
Hej!
RaderaJa, jag kände också att det var väldigt kul att skolan tagit åtgärder för att se till att rasterna blir roliga och att det inte blir en lika utsatt plats med hjälp av personaltätheten. Detta är absolut något jag kommer ta med mig!
Tack för din fina kommentar :)
Hej!
SvaraRaderaHärlig läsning om hur en elevs dag kan vända och bli positiv. Jag har upplevt liknande som dig, där eleven egentligen inte vill vara ensam men vet inte hur den ska göra för att ta sig in i leken. Och kanske ligger det något där i också, att egentligen så var det inte själva leken som gjorde att eleven fick en bättre dag, utan frågan om hen ville vara med?
Och självklart blir det ju då leken som gjorde frågan naturlig, men eleven kanske behöver stöd att kunna välja lek själv och att man som pedagog behöver uppmärksamma och stötta för att få eleven dit? :)
God fortsättning!
Hej!
RaderaJag tänkte likadant som du har gjort, att eleven kanske i själva verket ville vara med från början. Sen tycker jag att det är väldigt bra gjort av fritidspedagogen att ta hand om det direkt då eleven satt ensam.
Tack för den bra kommentaren och tankeställaren! :)